Trädgårdstider

Igår var vi iväg till en handelsträdgård för att hitta lite nya fräscha saker till våra rabatter. Själv var jag ganska inriktad på en vit pion som jag läst om i senaste numret av Vi i villa. Artikeln finns även på nätet och här är också min pion i ett bildspel. Jan van Leeuwen heter den och sägs vara väldigt lätt att ha att göra med samtidigt som den är fantastisk vacker... tycker jag i alla fall!

När vi kom fram hittade vi ungefär 100 sorters pioner som alla hade varsit intetsägande namn och ingen Jan van Leeuwen. Vi försökte få lite hjälp med att hitta någon alternativ pion som kunde matcha Jannes utseende utan att lyckas speciellt bra. Istället gav vi oss ut för att hitta något annat än en pion som kunde fylla samma syfte och fick tag på en vit miniatyrros som hette White cover och en jättevallmo som hette Black and white.

Utöver det plockade vi också på oss diverse buskstöd, ett fågelbad, en vita vinbärsbuske, några jordgubbsplantor och så fick äldste sonen välja en blomma hel fritt... tror det blev någon slags alunrot. Det blev också nya arbetshandskar till frun, dill- och persiljefrön samt några säckar jord. Det tog ett par timmar att gå runt där och vi kände att vi kunde behöva lite fika innan vi ställde oss i kassakön.

Det var förresten när vi satt och fika och bläddrade i en bok om perenner som vi hittade jättevallmon jag nämnde tidigare. Jättevallmo hade jag sett när vi gick runt tidigare och jag bestämde mig för att gå för att titta om den sorten fanns. När jag gick för att leta hade det lugnat ner sig ordentligt ute bland blommorna och det var inte längre huggsexa om biträdena. Jag bestämde mig därför för att göra ett nytt försök med att hitta en pion som föll mig i smaken och letade rätt på den person som hade bäst koll där.

Jag förklarade läget, att jag hade namnet på en pion men att den inte fanns och att jag inte hade en aning om hur alla dom andra såg ut. Han gick för att hämta sin pionbok för att slå upp Jan van Leeuwen och kolla vad det stod där om vilka liknande pioner som fanns. Han skulle också passa på att kolla på lagret vad det fanns där... och sen kom han tillbaka med två Jan van Leeuwen! Vilken glädje! Vi lämnade tillbaka rosen, men bestämde oss för att ändå behålla vallmon som var ganska så billig.

En av mina Jan van Leeuwen strax innan den planterats