Vestas Wind Systems

Läste nyss i Affärsvärlden att vindkraftsbranschen slår rekord, tvärtemot farhågorna i våras om att finanskrisen skulle göra att vindkraftsprojekt lades åt sidan. Konstigt därför att Vestas, det stora danska vindkraftsbolaget, handlas till mindre än halva kursen mot innan finanskrisen. Visst var värderingen uppblåst innan kraschen, men Vestas har faktiskt fortsatt leverera.

För 1,5 år sen var Vestas uppe och nosade på över 700 DKK per aktie och idag säljs dom för omkring 300 DKK. I nuläget betyder det ett P/E-tal på 13,3 TTM enligt Financal Times vilket inte känns ett dugg avskräckande - speciellt inte då i princip allt blir bättre varje år. På fem år har vinsten mer än dubblats samtidigt som skulderna i princip har eliminerats enligt samma källa. Konstigt...

Kan det vara så att det blivit en nackdel att vara "clean tech"-bolag för att många fortfarande tänker på dom som den "nya bubblan"? Sen årsskiftet är Vestas faktiskt ner några procent vilket kan jämföras med att många index har gått upp runt 50 % i år. Och Vestas som ändå måste klassas som något för framtiden...

Kommentera gärna om du har någon input på det hela - annars blir det kanske ett köp!

Rekord för vindkraften – trots finanskrisen (Affärsvärlden)

Aktieportfölj vid årsskiftet

Nedan kan ni se fördelningen mellan mina aktieslag i en liten cirkel. Inga affärer har gjorts sen senaste redovisningen vilket gör att det är sig ganska likt. Största förändringen är att Danske Bank gått klart sämre än övriga tillgångar och har därför minskat från 12 % till 10 % av portföljens värde. Upp en procent har det gått för SKF, Statoil, Telia och ner en procent för HQ. Övriga - Fortum, Husqvarna, Investor, Orc och SCA - ligger kvar sen senast.

På det stora hela känns det som om portföljen fortfarande är välbalanserad. Bland nuvarande innehav så är det väl främst HQ eller Investor som jag är närmast att öka i. Ska jag ta in något nytt bolag är det närmast HiQ och Securitas som pockar på uppmärksamheten.

Jag gillar dock inte HiQ:s utdelningsmodell där dom årligen gör en split med tvångsinlösen av ena delen. Varför inte bara dela ut som vanliga företag? SKF brukar göra samma sak med eventuell extrautdelning vilket jag tycker är helt okej, men varför alltid göra så? Fördelen är ju att man kan kvitta det mot förluster men jag gillar inte att det ger sig på anskaffningsvärdet då det dels är svårt att hålla koll på hur aktien har gått, exklusive utdelning, dels blir grymt jobbigt när man ska deklarara. Dels måste man deklarera "utdelningen" varje år och räkna ut beräknat anskaffningsvärde, del blir det grymt jobbigt att hålla reda på allt om man säljer efter några år med den modellen. Måste nästan ha det i en kapitalförsäkring för att överleva, men då hade det ju inte varit någon skatt på utdelningen ändå så då försvinner vitsen med att den går att kvitta... Nej, snälla HiQ, börja dela ut ordentligt!

Investor A på väg ikapp

Senaste månaden har Investor A uppvärderats i förhållande till B-aktien. På en månads sikt har A-aktien gått upp 6,6 % medan B-aktien bara gått upp 4,1 %. Vid tidpunkten för mitt köp av Investor, ungefär 1,5 år sen, var A-aktien ungefär fyra kronor billigare. Sen dess har den dessutom varit ytterligare lite billigare. Idag skiljer det dock bara en krona mellan dom, och vid stängning igår var det bara en femtioöring som skillde.

Är det något tillfälligt inför nyåret eller har A-aktien kommit att uppvärderas av marknaden? Kanske återköp? Någon som snappat upp något som jag missat?

För min egen del är jag inte alls intresserad av rösträtter utan vill bara ha den som ger bäst direktavkastning. Fortsätter rörelsen så att A-aktien blir dyrare är det därför inte otänkbart att jag säljer A-aktierna och köper B-aktier istället. Speciellt inte med tanke på mina bryderier om skatteplaning här om dagen. Men då får den skynda sig om...

Snart dax att binda om elen

Den sista januari går bindningstiden ut på vårt elpris. När vi köpte huset för tre år sen band vi elen på tre år för att slippa tänka mer på den. Vi hade hela bolånet rörligt och tyckte det räckte med osäkerheten i det. Elen fick bli vår trygga plats i tillvaron. Allra helst eftersom huset värms med direktverkande el så tyckte vi det var rätt skönt att veta priset - förbrukningen var desto svårare att veta.

När vi band för tre år sen fick vi ett elpris på 43,50 öre/kWh vilket jag tror varit en väldigt bra affär så här i efterhand. Större delen av de tre åren har priset varit högre än så, och speciellt under de perioder då vi gör av med mycket el, det vill säga på vintern.

Ska jag binda på tre år igen verkar jag inte komma undan med mindre än 51 öre/kWh. Binder jag istället på ett år hittade jag en kampanj som ger mig det för 44,77 öre/kWh. Eller ska jag kanske ha "rörligt" ett tag tills våren kommer och priserna sannolikt sjunker? Det är dock lite läskigt med tanke på senaste tidens prisrusningar.

Cornucopia skrev intressant om att alltid ha bundet avtal nyligen, och för ett år sen om att binda i maj. Ska jag binda på tre månader är det billigaste jag hittar 50,50 öre/kWh. Ska jag tro Cornucopia borde det därför löna sig att ta det avtalet nu och sen binda på tre nya år när det går ut. Frågan är dock om inte den där kampanjen på ett års avtalet är en ännu bättre affär i långa loppet. Vad tror du? Kampanjen är dessutom utställd av Fortum där jag ju har aktier.

Låga elpriser väntas (DN)

Kvitta reavinst

Året drar sig mot sitt slut och det börjar bli hög tid för den årliga skatteplaneringen. Själv har jag på mig skatteglasögonen mest hela tiden, och allra helst under andra halvåret. Jag har därför bara en liten del reavinst som jag ännu inte har reaförlust nog för att täcka. När jag tittar på dom innehav jag skulle kunna sälja för att realisera lite förlust så är det följande:

Aktier

• Fortum -18,3%
• HQ -23,5%
• Investor -10,7%
• TeliaSonera -2,5%

Fonder

• SHB Europafond Index -8,3%
• SPP Aktieindexfond Global Sustainability -19,9%
• Öhman Etisk Index Japan -6,0%

Ingen av aktierna är någon som jag skulle vilja sälja utan att köpa tillbaka. Gällande dom tre förstnämnda skulle jag snarare mycket väl kunna tänka mig att öka innehavet. Det skulle dock krävas ett courtage för att öka, så man skulle kunna tänka sig att sälja allt först och köpa tillbaka dom jag sålde och lite till.

Vad gäller fonderna är jag inte så speciellt mån om någon av dom. Ett problem i sammanhanget är dock att dom två förstnämnda inte går att handla via min nya internetbank, vilket iofs även kan ses som en anledning till att sälja bort dom. Samtidigt har jag kvar dom för att båda presterar ganska bra och har låga avgifter - lägre än något som jag skulle kunna köpa istället i samma kategorier. En stark anledning till att inte sälja dom. Vad gäller Japan skulle jag kunna sälja hela innehavet och ändå inte täcka för ens halva otäckta reavinsten.

Antingen så tar jag därför och betalar min lilla reavinstskatt eller så säljer jag någon av dom tre förstnämnda aktierna och köper tillbaka mer - om jag kan bestämma mig för att öka i någon av dom. Möjligen så säljer jag utöver det även Japanfonden för att ligga kvar på min strategi i form av pengar på börsen i förhållande till pengar i reala tillgångar.

Men Japan då?

Nedan har jag klistrat in en graf över japanska Nikkei-index i lokal valuta på tre års sikt.


Senaste månaden har gått fint, men som ni ser är det långt kvar till nya highs. Nästan 50% back fortfarande... Ska det vara på det viset? Jag vet att japanska aktier handlas till väldigt höga p/e, men det har dom liksom alltid(?) gjort.

Tittar vi till OMXS30 (Svenskabörsen) och DJIA (Dow Jones) har dom klart kortare kvar.

(omxs30)

(djia)

Jag har ändå inbillat mig att finanskrisen varit mindre allvarlig för Japan. Varför är då återhämtningen så mycket långsammare? Och framförallt, finns här pengar att tjäna?

Orättvisa?

Jag har två barn. En kille som är 3,5 år och en som är 1 år. När den första föddes var han första barnbarnet för båda mina och min frus föräldrar, och första barnbarnsbarn också för samtliga tanter och gubbar som är kvar i livet. Det ledde till att han fick en hel del gåvor, en del saker som även minstingen nu haft glädje av, men också en hel del pengar. Han har i dagsläget ett bankkonto samt fonder som tillsammans är värda omkring 16 000 kronor.

Under dom 2,5 år som gick innan tvåan föddes blev tyvärr alla gamla tanter väldigt skröpliga och har på sistone bestämt sig för att sluta ge gåvor på grund av risken att missa någon. Tack vare detta har den lilla killen bara ett bankkonto med i sammanhanget futtiga 1 500 kronor. Jag ser dock inte problemet som att han har lite pengar, det tycker jag inte att han har, men det jag ser är orättvisan i skillnaden.

Min filosofi har varit att spara pengar som barnet får i gåva i barnets eget namn och att när vi väl startar något sparande till barnen från oss föräldrar så ska vi göra det i en gemensam pott i våra namn. Mer om min filosofi kan ni läsa i Kapitalnet-artikeln "Spara till barn". Jag hade dock inte tänkt på den här situationen då och vet inte riktigt hur jag ska lösa den nu. Han fyllde precis ett år och fick inga pengar alls - stora killen fick flera tusen när han gjorde det. Och nu är det snart jul och risken är väl att det blir samma visa där.

Någon som har någon idé på lösning? Vår bästa idé hittills är att vi får börja ge honom pengar från oss föräldrar, något vi dock aldrig gjort till stora killen - så det blir ju orättvist på sitt sätt. Det känns dock som det minst orättvisa...

Tacksam för alla förslag.

Julklappstips

Så här i juletid kan det ju vara bra med både boktips och julklappstips, så här kommer jag med ett kombinerat. Det är boken Common Stocks and Uncommon Profits, skriven av Philip A. Fisher, som jag vill tipsa om.

Boken kan ses som lite av en motpol till den bok jag rekommenderat vid ett flertal tillfällen tidigare, The Intelligent Investor. Graham, författaren till den sistnämnda, påstås vara fadern till värdeinvestering och Fisher, som jag tipsar om nu, är pioniären bakom tillväxtinvestering.

Böckerna är dock inte direkta motsatser. Båda förespråkar till exempel långsiktighet och Fisher säger i boken att den bästa tidpunkten att sälja en aktie är "nästan aldrig". Vad som skiljer är dock att Graham primärt är intresserad av stabila företag som kan upprepa sina nuvarande förtjänster medan Fisher är ute efter bolag som har potential att växa markant. Boken primära innehåll är en lista på 15 punkter för att hitta dessa.

Just den här utgåvan innehåller dessutom en hel del annat - som titeln säger "and other writings by ..." - som även dom är väldigt intressanta. Del två går under rubriken "Conservative Investors Sleep Well" och är sex kapitel om dom fyra dimensionerna av konservativ investering och del tre går under rubriken "Developing an Investment Philosophy" och är kanske den del jag själv hade mest glädje av.

Warren Buffet, som jag antar att dom flesta läsare av min blogg känner till, ska ha sagt att han är 85 % Graham och 15 % Fisher.

Ett hett tips alltså. Läs mer och beställ på Adlibris för 124 kronor inklusive frakt. Vill ni ha den till jul så vill Adlibris ha beställningen senast på onsdag. Trevlig läsning!

Common Stocks and Uncommon Profits (Adlibris)

Decemberstiltje

December igen, och åter igen låg aktivitet på både skrivande och på besök - och än är det värsta framför oss. December är en notoriskt dålig månad för alla mina bloggar och sajter. Besöken sjunker från första dagen och när vi passerat den 23:e är det snudd på heldött en vecka framåt. Inget fel i det egentligen, jag är den första att hålla med om att vi till vardags spenderar på tok för mycket tid vid datorn. Det drar dock ner motivationen att skriva själv när läsarna "sviker", så vänta er inga epos här den närmsta tiden.

För ett par veckor sen försökte jag mig på en besökshöjande åtgärd som blev ett rejält magplask. Jag såg en tv-reklam om att sajten Bubbleroom startat en bloggtopplista och fick för mig att registrera mig där. När jag tittade efter i statistiken nu så hade jag ett (1) besök med referer satt till listan.bubbleroom.se... Detta trots att jag parkerat på första plats i ekonomisektionen under hela perioden. Antar att deras besökare sällan är inne på ekonomisektionen... även om alla mina läsare nog kan skriva under på att det är dom som borde det mest! Förhoppningsvis ger registreringen kanske lite "page rank" i alla fall.

Efter nyår kan ni dock hålla utkik efter min årliga årskrönika i tre delar - huset, börsen och reklamen. För min egen del är dom något av höjdpunkter, men dom har kanske begränsat värde för er åskådare. Ni får döma själva. Vill ni läsa något redan nu kan ni alltid läsa in er på mina tidigare årskrönikor genom att öppna januarimenyn för respektive år. Kom i så fall gärna med synpunkter på vad som var intressant, vad ni skulle vilja ha mer av och vad ni saknar - så kan jag ha det i åtanke när jag skriver årets!

Årets julöl (och en glögg)

Det var ett tag sen jag skrev om öl så det kan väl vara läge för det nu! För en dryg vecka sen köptes följande in från Systembolaget för omkring en tusenlapp:


Från vänster ser ni:

11703		Fresh Hop	USA	650 ml	79.80
11323		Fra Til	Danmark	750 ml	79.90
11363		Samuel Adams Winter Lager	USA	355 ml	16.90
11351		Mr Sno'Balls	Storbritannien	330 ml	24.90
11388		Nostradamus	Belgien	330 ml	29.30
11502		Ola Dubh	Storbritannien	330 ml	49.30
11293		Rigor Mortis Abt	Kanada	341 ml	34.90
11378		Hibernation Ale	USA	355 ml	29.90
11344		Snowblind	Sverige	500 ml	33.50
11233		Péché Mortel	Kanada	341 ml	34.40
11326		Underlig Jul	Norge	500 ml	45.90
11371		Grebbestad Julöl	Sverige	500 ml	19.90
96504		Dufvenkrooks Xmas Delight (Glögg)	Sverige	500 ml	69.00

Jag har hunnit smaka samtliga utom Mikkeller Fra Til, som jag dock druckit tidigare år, och här följer lite kommenterar till dom.

Allra bäst gillade jag Rigor Mortis Abt. Förvisso inte speciellt "julig", men gillar man belgisk öl så är den en riktig fröjd - sitt Kandadensiska ursprung till trots. Det är en så kallad "quadrupel", den starkaste av de Belgiska sorterna, och kan väl jämföras med dom mer namnkunniga Westvletern 12, Rochfort 10 och La Trappe Quadrupel.

Dess syster, Péché Mortel, är något så ovanligt som en "Imperial Coffee Stout" och är en riktig efterrättsöl även den. Väldigt mycket smaker och mår bäst av att få lite luft innan den börjar drickas.

Även Fresh Hop är väldigt god, men inte så mycket till efterrätt. Den är brygd på färsk humle vilket ger den en väldigt levande smak. Denna gång lyckades den också komma över till Sverige medan den fortfarande smakar färskt, till skillnad mot Sierra Nevada Harvest för några månader sen. Den färskhumlade ölen jämfört med en vanlig öl är lite som skillnaden på att äta gräs och hö kanske! En utmärkt törstsläckare.

Hibernation Ale är en stående favorit som kommer till Systemet runt jul år efter år - och alltid är lika god! Inte någon direkt krävande öl, bara väldigt god. Rinner mjukt och fint ner i strupen med en viss sötma i smaken.

Tyvärr minns jag inte Nostradamus så väl, den kom ganska sent på kvällen, så jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om den. Jag minns dock att den var god, men inte lika god som dom som står listade högre upp. Tror den passar ganska bra på den här platsen i listan!

Det norska inslaget, Underlig Jul, har jag druckit förut och gillar den vid rätta tillfället. Den drar lätt tanken till glögg med alla dess julkryddor. Passar bra vid alla tillfällen då du tror att en glögg skulle sitta fint!

Det bästa svenska inslaget, Snowblind, var också riktigt bra - speciellt för sin prislapp. En humlig öl med en stor och trevlig beska - fast inte så mycket kropp.

Samuel Adams Winter Lager och Grebbestad Julöl, den senare även den svensk, är båda bra öl för större konsumtion, eller som öl till maten. Men några konnessör-öl är dom inte...

Mr Sno'Balls hade god smak men lite för lite av den. Lite vattnig skulle jag säga. Utan att alls säga att den är dålig så avråder jag från den - det finns mycket bättre öl att lägga pengarna på för tillfället!

Glöggen då? Njae. Den var god, men mycket till kakaosmak fanns inte. Jag föreslår att ni väljer gamla hederliga Dufvenkrooks Prestige (96512) istället.

Ut med företagen igen?

Läste en intressant analys på Placera.nu för några veckor sen där det konstaterades att dom goda tiderna för företagsobligationer sannolikt är över. Med en väldigt tydlig graf visar dom hur företag med god kreditvärdighet inte längre skiljer sig nämnvärt från statsobligationer längre. Anledningen till att företagsobligationer gått så bra under året var ju för att spreadarna mot statsobligationer stack iväg då ingen vågade låna ut pengar till företag längre under 2008, någon som sen normaliserats under 2009 och därmed gjort företagsobligationsfonderna till riktiga vinnare.

Jag var själv lite sen att inse detta, och det blev inte förrns vid halvårsskiftet som jag reagerade. Mer om det här och här. Stor del av återhämtningen var redan bakom oss då, men jag fick vara med på några glada månader i alla fall. Frågan är om det inte är dags att hoppa av nu dock. För skräpbolag finns det ju fortfarande en del återhämtning kvar, men dom är inte jag intresserad av att investera i. Jag investerar hellre i kvalitet. Och när nu återhämtningen tycks färdig för kvalitetsbolagen är frågan om det inte är läge att återvända till statsobligationer för den delen av portföljen.

Kommentera gärna, för räntefonder och obligationer är långt ifrån hemmaplan för mig...

Slut på goda tiderna för företagsobligationsfonder (Placera.nu)

Bort med alla gamla ruttna pengar

Läser på DN idag att 30 av 33 fondförvaltare tror på börsuppgång under 2010 och att dom i genomsnitt tror på en uppgång på 13 %. Själv är jag inte lika övertygad. Under 2009 har aktiemarknader över hela världen gått upp kraftigt, medan det egentligen inte har blivit så mycket bättre under året. Det är fortfarande fler som förlorar sina jobb än som får jobb, även om det inte är lika många som förlorar jobbet som det var vid förra årsskiftet. Detta trots dom massiva insatser som gjorts, och fortfarande görs, av regeringar och centralbanker världen runt.

Jag är rädd att för mycket räddas. Kapitalismen sätts ur spel om det inte går att misslyckas. Går det åt helvete för en firma måste firman få gå i graven - inte räddas av något skyddsnät. När väl alla statliga pengar dras tillbaka vill vi ha hälsosamma bolag, inte börja om med samma gamla surdegar igen. För att vi ska ha någon nytta av "stock picking", att analysera och investera i välmående företag, måste det finnas någon nytta med att vara välmående. Så länge dom dåliga företagen hålls under armarna av staten blir konkurrensen snedvriden och dom bra bolagen missprioriterade.

Vad har då det att göra med börsen nästa år? Jo, jag hoppas att börsen sett till index kommer gå ner men att dom bra bolagens aktier fortsätter gå bra. Tyvärr är det dock så att det finns en hård relation mellan aktier och index vilket gör att även bra bolag brukar dras med neråt om index går neråt - mycket beroende på fonder och teminer. Men det blir upp till bolagen att bevisa i sina rapporter att dom är värda mer och så får vi förhoppningsvis se en justering var tredje månad åtminstone. Och varför jag hoppas på det? Jo, för att staten ska låta dom dåliga stå sitt kast vilket kommer resultera i en del stora bolag med sjunkande kurser - och en gång för alla få bort alla gamla ruttna pengar.

Fondförvaltare tror på börsuppgång (DN)

AdSense konverterar till SEK

Som dom flesta AdSense-användare redan märkt så vill AdSense att vi som svenskar går över till att få rapporter i SEK. Dom har skickat ut mejl om det och du blir påmind så fort du loggar in. Du är inte tvingad att ändra i nuläget, men dom skriver att du kommer att bli det i framtiden. Det står också att om du ändrar så kan du inte ändra tillbaka.

Efter att ha letat runt lite på nätet så har jag inte lyckats hitta någon som är upprörd över de avtalsförändringar som måste godkännas i samband med bytet. Det verkar helt enkelt ha att göra med att dom vill sluta växla så mycket pengar. Svenska annonsörer vill betala i SEK och vi svenska affiliates vill ha betalt i SEK - så varför hålla på att växla fram och tillbaka till dollar?

Förhoppningsvis betyder det något bättre betalt då växlingsavgifterna försvinner. Jag tänker godkänna villkoren, men tänkte dock vänta tills årsskiftet av deklarationsskäl. Utbetalaren av pengarna kommer nämligen att ändras från Google Inc till Google Ireland när avtalet godkänts och på deklarationen ska du ange vem pengarna kommer ifrån. Jag tänker mig att det är enklare om dom kommer från Google Inc helt och hållet i år och från Google Ireland helt och hållet nästa år.

En lite störande faktor är dock att det är svårt att veta på vilken sida av årsskiftet som decemberutbetalningen kommer. Förra årsskiftet kom den i Januari, vilket gjorde att den ska deklareras i år. Om jag väntar med att konvertera till Irlandsutbetalningar vill jag ju inte att novemberpengarna ska droppa in i Januari, då får jag ju samma problem fast nästa år. Ett alternativ är väl att gå in och frysa utbetalningarna nu och tina upp dom efter årsskiftet. Då kan jag konvertera på en gång eftersom det är kontantprincipen som gäller.

Någon annan som resonerat kring ämnet och har någon input att komma med?