FI beslutade idag att införa det föreslagna bolånetaket som gör att du inte ska få belåna bostaden till mer än 85 %. Förslaget har varit ute på remiss under några månader och fått ömsom vin, ömsom vatten. Riksgälden har varit emot det medan Riksbanken har varit för det, som exempel. Riksgälden är inne på samma spår som Stockman varit tidigare, att det är skuldsättningsgraden och inte belåningsgraden som är det viktiga. Man ska få låna i relation till vad som är rimligt för den ekonomi man har, inte i relation till det man köper. Varför skulle jag få låna mer pengar om jag köper en Ferrari än en Fiat, som Stockman frågar sig. Jag är helt klart på deras sida.
Jag har dock tidigare hyllat SEB och Swedbank när dom sänkte gränsen för bottenlån samt krävde rejälta amorteringar på topplånen - men det här är inte riktigt samma sak. Att inte alls få låna till dom sista 10 procenten av bostaden, annat än med blanco-lån, hade gjort att jag fortfarande satt i en lägenhet i Vällingby med familjen. Jag är hittills bara uppe i en betalning av 13,5 % av husets inköpspris - trots att vi har bott här över 3,5 år och amorterat ganska mycket per månad.
När vi köpte huset fanns det nästan inga pantbrev uttagna alls, då vi köpte av dom som byggde huset dryga 30 år tidigare. Pantbrev och lagfartskostnad slutade därför i vårt fall på runt 100 000 kronor, vilket hamnade i någon statlig ficka utan namn istället för som insats till huset. Utöver det hade vi fullt upp med att få fram 5 % av köpeskillingen för att kunna ta lånet när Handelsbanken hade en utlåningsgräns på 95 % - 85 % i bottenlån och 10 % i topplån. På topplånet satte vi en amortering på 5 ooo kronor per månad för att bli av med det så så snart som möjligt, och vi amorterade även en del extra på det för att öka farten ytterligare. Bäst fart blev det dock när vi gjorde en omvärdering av huset - som hade stigit 300 000 - och därigenom kunde skriva in det i bottenlånet.
Även efter att det hamnade i bottenlånet så har vi amorterat 5 000 kronor per månad. Hittills har vi dock, som sagt, fortfarande inte betalat mer än 13,5 % av köpeskillingen. Hur ska det gå för unga som vill in på marknaden efter den 1 oktober, när det nya förslaget börjar gälla? Vi är ändå två vuxna med relativt bra löner och vi lyckas inte bättre än så här. Jag ser en risk att priserna på bostäder kommer falla markant då ingen kommer lyckas skrapa ihop till kontantinsatsen om dom inte har ägt boende tidigare eller har väldigt rika föräldrar. Den förstnämnda gruppen kommer dessutom falla bort i och med att bostadspriserna sjunker vilket sätter dom i en skuldfälla istället. Risken finns att vi är i den gruppen...
Update:
Efter läsning av Cornucopias inlägg, samt kommentarerna till det, så verkar det som om dom ny reglerna är ganska luddigt skrivna. Formuleringar som "bör" och "råd" gör att bankerna i princip inte måste göra något. Det står visst också att bankerna kan "vidta alternativa åtgärder" som prisfallsförsäkringar och amorteringskrav. I och med det kanske det inte är så illa ändå... I grund och botten så är ju lägre skuldsättning en bra sak.
Håller inte riktigt med dig och jag anar en lite desperation i att detta statliga förslag kan sänka värdet på din bostad (men du kan vara lung så länge du bor kvar där du gör och har råd att betala räntan har du inga risker)
SvaraRaderaUnga blir inte utestängda från bostadsmarknaden. Man får helt sonika köpa något man har råd med. Lite mindre, lite mindre central och med enklare standard. För er som redan har bostad berörs ju inte alls, mer än om ni skulle vilja ta mer lån på huset. Det kommer nu bli en våg av sparande istället för nya Iphones och tahlandsresor bland unga, vilket är mycket bra!
Sedan finns det en annan mycket bra sak med detta förslag. Det kommer bli betydligt svårare att baka in billån, lån för nya fina köket, eller det nybyggda inglasade uterummet till sådana konsumtionsutgifter får man framgent spara pengar. det tycker jag också är bra och detta är något som berör de som har lån idag.
Om man inte klarar av att betala 15% i kontantinsats hur skall man då klara av att betala ränta på 10%?
Vi satt i ungefär samma sits som ni när vi köpte hus. Vi fick dock låna upp till nocken med ett topplån på 15%. Amorterade enbart på topplånet i början tills vårt topplån bakades in i bottenlånet några år senare.
SvaraRaderaUtan denna möjlighet så hade vi haft betydligt svårare att köpa vårt hus, men det kanske är det som är tanken. Samtidigt som vi har amorterat så har vi renoverat vilket både har skapat jobb och bidragit till stadskassan vilket kanske kommer att minska nu?
Anonym 1: I dagsläget är det inte alls intressant att sälja, men man vet ju aldrig framöver. Det finns ju alltid risker som skillsmässa eller annat som gör att huset behöver säljas och då vill man ju gärna ha ett hus som åtminstone överstiger lånen i värde. Men det är ju bara att fortsätta att amortera så får vi se vad som händer med värderingarna framöver...
SvaraRaderaJag vet inte om du har klart för dig hur mycket 15 % är. Det räcker inte med att avstå en Thailandsresa och en iPhone på långa vägar. En liten lägenhet i Stockholm, eller ett radhus i ytterförort, hamnar lätt på runt två mille. 15 % av det är 300 000 kronor som du ska ha sparat ihop innan - och du ska dessutom kunna betala lagfart och pantbrev. Sen är det ju bra att ha lite buffert kvar också, efter köpet. Det är ju då du behöver den som bäst.
Först spara - sedan köpa det man vill ha. Varför skulle det vara annorlunda när det handlar om ens drömboende jämfört med andra dyrare inköp? Kanske inte till hela värdet när vi pratar bostad jämfört med bil exempelvis men åtminstone till en rejäl kontantinsats.
SvaraRaderaSedan för de allra flesta finns det möjlighet till bostad, antigen att hyra eller köpa. Fast kanske inte där man helst av allt vill bo, eller ens där man näst helst vill bo, men någonstans. Folk måste helt enkelt lära sig att rätta munnen efter magsäcken. Det ska vara kämpigt att uppnå det man verkligen vill ha.
Ekonomikoll: Tanken är lite skrattretande tycker jag. FI säger nämligen att "tanken är att skydda konsumenten". Förvisso beskyddande att sätta regler som gör att det inte går att köpa, men är det inte lite väl hårt? Dessutom finns ju en betydande risk att man måste gå "all in" när man köper i framtiden och inte har något sparande kvar som buffert. Det är knappast ett bra skydd...
SvaraRaderaAndreas: Jag håller med dig helt och hållet. Dock tycker jag att 300' är mer än en "rejäl kontantinsats". Halva det hade varit en "rejäl kontantinsats" i min värld. Hur många känner du som skulle kunna spara ihop 300', plus kanske 100' till för lagfart, pantbrev och en buffert, på några år? Det kan ju inte vara meningen att valet ska stå mellan att bo med föräldrarna eller i en förortslägenhet tills du är 40 eller flytta från Stockholm. Ska inte barnfamiljer kunna få bo i hus?
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaSåvitt jag förstår är ordet "BÖR" på intet sätt tvingande för bankerna. Det är helt enkelt ett "RÅD" från FI. Tror att praxis hos bankerna kommer att anpassas så småningom efter kundernas efterfrågan, som så många gånger tidigare. Men tyvärr, idag lånar många över behovet för att byta ut kök mm. Många gånger väldigt, väldigt onödigt! Hoppas den onödiga konsumtionen minskar med detta "RÅD".
men diversifierad. Riskerna i bostadsmarknaden ligger givetvis i att vi alla köper för dyra bostäder. Som du kan läsa i Finansinspektions beslutspromemoria så är syftet med denna begränsing att vi inte skall få en ökad skuldsättning inom befintligt värde i våra bostäder. men också att dom vill dämpa ev. framtida uppgångar, dvs dom vill förebygga att vi ev. bygger upp en bostadsbubbla.
SvaraRaderaOm man köper en liten lägenhet med skralinkomst för 2mkr så tar man en stor risk oavsett om man lånar 75% eller 90% av bostaden. Har man god inkomst så kommer Finassinpektionens råd givetvis inte stänga dörren för lån lite över 85% men då kommer det vara betydligt tuffare amorteringskrav då sådåna lån blir "blancolån". och på så sätt så kommer de som lånar högt i lånegrad amortera mycket=bra.
mao är risken de höga bostadspriserna, egentligen inte stora lån.
Du måste givetvis ta med i beräkningen att vi med hög sannolikhet har en bostadsbubbla som kommer att spricka! Det vore jävligt ansvarslöst att acceptera överbelåning i det läget! Rätta mun efter matsäck!
SvaraRaderaAtt bostadspriserna kommer att sjunka är uppenbart! Räntorna går bara upp nu!
Anonym 2: Jo, jag har också upptäckt det och har uppdaterat inlägget en smula. Att kunna låna för renoveringar, ombyggnader och tillbyggnader ser jag dock inte som en dålig sak då det höjer det reela värdet på huset samtidigt som det ökar livskvalité hos dom som bor där och även skapar arbetstillfällen.
SvaraRaderaAnonym 3: Huset vi köpte kostade klart mer än 2 mille och vi har haft så god ekonomi att vi klarade att amortera 5' även när räntan var kring 6 % strax innan kraschen. Vi hade också sparat i flera år för att kunna köpa ett boende, och ändå lyckades vi som jag nämner i inlägget inte få ihop mer än drygt 5 % i kontantinsats. Att ta blancolån på 10 % av huset hade inte varit intressant, om dom inte hade varit i häradet av räntesatsen för det topplån som vi tog. Dessutom tveksamt om vi fått ta blancolån på så mycket...
SvaraRaderaKlartexten: Kanske är det så, men med dom här reglerna måste priserna i Stockholm halveras för att inte stänga ute dom unga... Åtminstone om dom hade varit stenhårda vilket dom dock inte tycks vara.
SvaraRaderadiversifierad->Läs gärna FIS beslut promemoria
SvaraRaderahttp://www.fi.se/Templates/RegulationPage____12773.aspx
I denna kan du t.ex. läsa att 3.e kvartalet 2009 så var belåningsgraden i nyköpta villor 69%. Så genomsnittsköparen av en villa har betydligt mer än 10-15% i kontantinsats (eller för den delen 5% som er). och medelköparen berörs inte alls av regelverket (kort sammanfattat..)
Personligen så tycker jag det är helt rätt att de som tar stora risker i sisna bostadsköp skall ha högre räntor än de som tar små risker.
Med nya råd så blir det en bättre diversifiering där de som lånar mycket får högre räntor och högre amorteringar. Jag tycker detta är bra även om "ungdomar" får lov att "smaka på" topplån och amorteringar. Då detta då leder till samhällsekonomiska minskade risker.
VI VILL INTE HA DET SOM BUBBLAN I SLUTET AV 80-TALET, det är just därför det är bra att stävja.
Tror ej att det är överhuvudtaget möjligt att införa några som helst tvingande regler som riskerar att sänka priserna på marknaden drastiskt därför att detta skulle medföra att många låntagare skulle få se sina säkerheter, dvs marknadsvärdet på bostaden, allvarligt ifrågasatta. Och det skulle innebära mycket allvarliga problem. För banker och låntagare.
SvaraRaderaNu får ungdomarna börja spara till hus innan de gått ur grundskolan. Kanske kan kompenseras med höjt barnbidrag :)
SvaraRaderaAnonym 4: Ja, dom som varit med i bostadskarusellen några år har ju gjort sig en hacka och kan använda den som insats, speciellt i och med uppskovet. Problemet är som sagt dom som är nya i gemet, framförallt då unga. Dessutom är väl problemet störts i storstäderna, på landsort är det säkert fullt rimligt med 15 % kontantinsats.
SvaraRaderaEnligt dom nya råden försvinner dock "topplån" som det kallas idag helt som produkt och ersätts med en ny form av "topplån" utan säkerhet och därmed ännu högre ränta. Att låta den gamla sortens topplån, med ränta på 1,5-2,0 procent mer än bottenlånet, få leva kvar men belagt den med amorteringstvång hade varit att föredra imho.
Anonym 5: Och du menar då att det är därför det här är utformat som "råd" istället för tvång?
SvaraRaderaAndy: Ja, det får bli något som skrivs in i läroplanen. Barnen får se till att lära sig i grundskolan att det är dags att börja bospara nu!
SvaraRaderaFrån Anonym 5: Ja, det menar jag.
SvaraRaderaDet är väldigt efterlängtat att folk börjar förstå värdet av pengar och att det inte är en rättighet att bo på ett visst sätt bara för att andra råkar göra det.
SvaraRaderaHar man inte råd så är det bara att bo på mindre yta, lägre standard, sämre läge osv. För dem med lite likvida medel, men höga inkomster, så kan man ju alltid satsa på att hyra sitt boende.
För samhällets skull kan man bara hoppas att denna tillnyktringsprocess som finansinspektionen startat inte blåser omkull hela pyramidspelet till bostadsmarknad. I FI's rapport var det ca 20% av de undersökta nytecknade lånen som hade en belåning på över 85%. Förhoppningsvis väljer denna grupp i fortsättningen att rätta munnen efter matsäcken.
3.e kvartalet 2009 så var belåningsgraden i nyköpta villor 69%, det stämmer säkert men det intressanta vore att se hur hög belåningsgrad var på dessa köp som inte har en försäljning med sig i ryggen och därmed har kontaktinsatsen och en del till säkrat kanske typ upp till 31% så de "bara" behöver låna upp 69%.
SvaraRaderaÄr själv i valet och kvalet att köpa hus och har insett att det troligtvis inte kommer att fungera då vi bjuder mot andra med andra förutsättningar än vi som kommer från hyresrätt (om än dyr månadskostnad).
Jag håller med allas åsikter och synpunkter i diskussionen men det känns ganska hopplöst att vi 2 personer med hyffsad inkomst ca 45' netto inte kan köpa oss ett boende pga att vi inte kan hosta upp en halv miljon. Vi sparar idag ca 14' i månaden och för att få ihop det vi behöver så tar det ca 3 år och ingen semester...känns inte helt ok för vårat förhållande.
Ja ja, vad är väl ett liv i en villa när man kan ha en hyresrätt och om några år åka på en kraftig hyreshöjning då man bo i storstad =)
Ha en bra sommar
Anonym 5/6: Det kan vara så. Då får marknaden någon form av slack för att anpassa sig. Bäddar dock för massa nya märkliga produkter som gemene man inte förstår sig på och som gör bankerna fetare. Typ prisfallsförsäkring som jag nämnde i uppdateringen...
SvaraRaderaAnonym 7: Visst är det bra att värdet av pengar tydliggörs, men jag är rätt att man tar i för mycket. Kanske 5 % hade räckt till att börja med, samt att kräva amortering av 10 % till under 10 år? Även det blir en rejält slant för den som är ny på marknaden. Dessutom är det ju till stor del SBAB, Statens Bolåneinstitut, som drivit upp belåningsgraden med att tillåta belåning till 100 % av köpeskillingen.
SvaraRaderaAnonym 8: Känner igen mig i er situation. Vi bestämde oss dock när första barnet kom för att vi ville ge honom en uppväxt i villa och bet i sura äpplet... Belåningen blev som sagt ganska stor inledningsvis, men vi amorterar idogt och jag tycker absolut inte vi gjorde fel. I nuläget skulle jag dock avvaktat tills nästa vår då vi får se var nya reglerna gör för prisbilden.
SvaraRaderaAlla har rätt till en bra bostad och det är svårt
SvaraRaderaför lågavlönade att spara ihop 3-400.000 kr.
Det blir inte lika för alla med den bostadspolitik som nu förs!
Anonym 9: Nä, någon rättighet är det inte med en bra bostad. Däremot sätts vissa rättigheter ur spel med regleringar som denna, t.ex. bankers rättighet att låna ut pengar. Det borde väl vara banken som avgör ifall dom vill ha en pant som är lika mycket värd som dagens marknadspris.
SvaraRaderaAnonym-> Så du tycker en hyrd bostad är en dålig bostad?
SvaraRaderaAnonym> som måste spara i 3 år. Jag tycker att det är en SJÄLVKLARHET att man skall spara pengar redan från den första dagen man har veckopengar som 5åring. 10% eller något sådant skall alltid sparas. lever man sparsamt och idogt så kommer man som nybakad student utan problem ha några hundra tusen att köpa sin första bostad för. Jag hade nästan en halv miljon som 21 åring i aktier och fonder och detta helt utan att att jag fått dom i gåva eller arv. hade helt enkelt sparat pengar. Tog hälften av dessa pengar i kontantinsats på min första bostad och har sedan dess amorterat i knappt 10 år och idag som 31 åring har jag mindre än 30% i lån på villan. Givetvis en del pga prisuppgångar men främst för att jag ALLTID har sparat eller amorterat. Lär era barn det!
Att det sedan finns en massa slarvpellar som lever utan en krona fram till man helt plötligt en dag vill skaffa bostad. Klart att det blir svårt att direkt från hyresrätt köpa ett stort hus!! det säger sig själv. Särskilt om man bor i någon storstad.
Anonym 10: Imponerande, men hur kan du säga att du sparat ihop en halv miljon utan gåvor fram tills du tog studenten? Jobbade du hårt för veckopengen som 5-åring? Antar att du kommer från ett ganska välbärgat hem och fick hela barnbidraget själv, samt att du kunde bo hemma utan att betala något för det under hela perioden? Du har säker också fått en hel del av det i födelsedagspresenter och julklappar?
SvaraRaderaMen visst, absolut rätt att lära barnen att spara. Kommer naturligt att tänka på den gamla Lär barnen fiska som jag la in på Kapitalnet för något år sen. Mina barn kommer absolut få lära sig att spara, men att dom ska vara uppe i en halvmiljon till studenten känns som en utopi - så vida vi inte får en saftig inflation så att en halv miljon inte motsvarar mer än en bråkdel av det i dagens pengavärde...
Fast det måste väl ändå vara ytterst få som köper en villa för flera miljoner som första bostad? De allra, allra flesta som skaffar en villa (eller en stor lägenhet) säljer ju en eller två mindre bostäder i samband med detta.
SvaraRaderaEfter den här ändringen gör de åtminstone, så att säga nödvändigtvis, minst 15 procents vinst på denna försäljning.
Att ensamstående tjugoåringar som precis flyttar hemifrån inte får låna till hela köpeskillingen utan att amortera har jag svårt att bli upprörd över.
Det verkar som de alla flesta fastnat i tänket att "hur ska nu en nybakad student ha råd" Tanken med regleringen är att pysa den gigantiska bubblan så att just den nybakade ska ha råd 15% på 1 milj är ju mindre än 15% på 2 milj. Det säger ju sig självt att bubblan är gigantisk när två utbildade med bra inkomst inte har råd att köpa ett 40år gammalt asbestboende som tid generation klarade att köpa nytt när bara en i familjen arbetade på parkförvaltningen. För det är just så det ser ut på dagens marknad, det är 40 talisterna som har styrt upp detta för att kunna leva gott på barnbarnens bekostnad. Är jag bitter, jovisst men det är min familj som får betala och mina barn som får bo trångt och med dålig standard.
SvaraRaderahej Anonym 10 här
SvaraRaderaEgentligen just sparsamhet.
Allt som oftast sparad veckopeng/månadspeng som liten, sedan har jag haft jobb sedan jag var 15 år, varje sommar och mest varenda helg enkla jobb men som gav lön. Pengarna har jag alltid sparat i aktier och aktiefonder. Så när jag började plugga på¨universitet som 20 åring hade jag arbetat och sparat i 5 år, hade i och för sig inte festat på IBIZA som vännerna.
Sedan köpte jag min första lägenhet 2001. och visst hjälpte det till att det då var år 1999 och vissa aktierna hade utvecklas minst sagt ganska bra (hade då sparat i aktier i 6 år). Tog då 250 000kr i kontantinsats vilket var häften av alla mina sparpengar. och visst har du lite rätt i att jag har bra föräldrar då dom gick i borgen för lånet utöver kontantinsats jag var tvungen att ta då jag då inte hade en fast inkomst utan bara extrajobb och sparpengar som säkerhet.
Sedan 2001 har jag sedan amorterat lån och fortsatt spara i aktier. Sedan 2001 har ju bostadsmarknaden utvecklats fantastiskt men likväl när jag köpte min första bostad och satte in 250 kkr så hade jag inga arv, ingen pengar från mina föräldrar, ingen tidigare bostadskarriär utan bara SPARANDE och att jag arbetat.
Men att jag fått en massa pengar och växt upp i ett välbärgat hem är fel.
Hej anonym 10 här,
SvaraRaderaKanske skulle tilläggas att Jag då hade Ericssonaktier som 8 dubblas i värde och även lite Connecta aktier (fina grejor på 90-talet). Då behövde inte insatsen vara så stor för att ha en halv miljon i aktier
Sten: Ja, problemet är väl kanske mest för dom som lyckats få tag på en hyresrätt, så som jag själv hade. Det blir lite inlåsningseffekt av det... Förvisso får man ju se till att spara pengar under tiden i hyresrätt, men att spara ihop flera hundra tusen är det nog få som kommer lyckas med. Fast kanske blir det enklare att lyckas om man vet att det behövs.
SvaraRaderaAnonym 11: Det är klokt det du säger - men jag tror inte att tanken med reformen är att halvera bostadspriserna. Dock är det en fullt möjlig, och i viss mån sund, utkomst att det blir så. Det är dock inte så sunt för oss som "tvingats" bita i det sura äpplet och köpa för vad det kostat dom senaste åren. Många skulle hamna i en ordentlig skuldfälla, precis som jag skriver i inlägget.
SvaraRaderaAnonym 10/12/13: Jag vet inte om jag skulle tycka att det var sunt att mina barn arbetade hela somamrloven och varenda helg. Låt barn vara barn säger jag. Arbeta några veckor på sommarlovet och extraknäcka någon kväll eller helg ibland ser jag som sunt, men det får inte gå till överdrift. Dom måste ju få ha kul också...
SvaraRaderaI övrigt menar jag fortfarande att veckopeng/månadspeng är att se som gåvor och varierar kraftigt hur stor gåvan är från barn till barn. Vissa får inget alls, vissa får flera tusen och dom flesta får någonstans där emellan.
Det spelar också så klart roll om föräldrarna sparar till barnen. Jag har för avsikt att spara pengar till barnen och låta dom bli delaktiga i hur pengarna placeras. Dessa pengar ska sen användas just till bostad framöver. Vill dom spara pengar till något annat så kommer dom få göra det med dom gåvor och extraknäckspengar som dom får löpande.
Tänk om ert hus gått ner 300 000 kr istället, hur kul hade det varit att kanske tvingas sälja av, flytta etc? Detta kommer att hända för många som fått låna för högt på sina bostäder.
SvaraRaderaJag tänker fråga alla politiska partier hur de kommer ställa sig ifall bostadspriserna går ner och många drabbas. Kommer de, om de sitter i regeringen, försöka hjälpa dessa människor med skattepengar då? Ifall de tänker göra det får de inte min röst. Man MÅSTE låta den enskilde känna av de problem som uppstår om man gör fel riskbedömning, annars kommer risk aldrig hindra någon från dumma ekonomiska beslut. Det gäller banker såväl som den enskilde i sitt bostadsköp. Jag vill inte att mina skattekronor går till de som riskat för mycket, det är att påverka en fungerande marknad felaktigt.
Mama: Jag förstår inte var du menar i början. Det här förslaget om något kommer väl få huspriset att gå ner... Så länge vi har råd med räntan ser jag dock inte att vi kommer tvingas sälja av.
SvaraRaderaDitt andra stycke luktar riktigt illa. Om många drabbas, vill du istället att vi ska ha många uteliggare eller vad förespråkar du? Givetvis ska inte staten betala deras lån, stödköpa deras hus eller något annat vansinnigt, men lika självklart ska staten hjälpa folk som råkat illa ut - allra helst när dom gjort det på grund av märklig politik.
Så om jag nu anser att det är helt galen politik att låta räntan ligga så lågt i flera år att många människor lånar mer än de klarar av i framtiden... vad anser du då att staten skall göra när alla dessa människor drabbas och måste flytta och ha kvar sina skulder? Hjälpa till? Leva tre år på existensminimum och sen vara av med sin miljonskuld = alla skattebetalare betalar.
SvaraRaderaJag ser hur mina framtida inkomster kommer gå åt till exakt detta och jag skriker högt på olika sätt, inklusive försöker få partierna att ta ställning, men ingen bryr sig i slutänden... vi har ingen plan, ingen riskkalkyl etc, det enda scenariot ifall huspriserna går som i många andra länder är att de utan lån får hjälpa till att betala i slutänden.
Det nuvarande systemet är fullständigt absurt. Folk tror att bankerna lånar ut pengar de har – det gör de inte – de hittar på krediter från tomma luften (enligt ett räkneexempel från Riksbanken kan bankparasiterna hitta på 357 kr i krediter på varje krona de håller i reserv till hushåll - till stat/kommun behöver de ingen reserv alls då "riskvikten" är satt till noll) ).
SvaraRaderaLåt oss kolla på den sk “bostadsmarknaden”:
Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan “lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan hitta på från luften såsom kredit.
Så här har vi tre deltagare på denna “marknad”:
1) en säljare (tillgångssidan)
2) potentiella köpare (efterfrågesidan) och
3) mellanhanden=banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin “produkt” – dvs skulder skapade från ingenting.
Det är ingen marknad, det är skuldslavsrace där “husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken.
Bankparasiternas maximering av huspriserna genom ökad skuldsättning är en parasitskatt som bankerna tar för att hitta på krediter från tomma luften (som de dessutom tar ränta på). Mellanhanden=parasiten=banken ska inte få trissa upp priserna med påhittade krediter överhuvudtaget.
Det är ett fullständigt sjukt system.
Mama: Jag hör vad du inte vill, men du verkar inte heller ha någon plan. Hur vill du hantera problemet? Ponera en tre barns familj som dragit på sig för mycket lån. När räntan höjs klarar dom inte att betala, och husets värde har sjunkit avsevärt. Banken tar huset och tvångsförsäljer. Ingen vill hyra ut när familjen eftersom dom har betalningsanmärkningar samt några 100 tusen kvar i skulder. Ska familjen bo på gatan i ditt Sverige? Jag vill gärna ge dom hjälp i mitt Sverige.
SvaraRaderaAnonym 14: Var har du det räkneexemplet? Har inte hört talas om att banker kan hitta på pengar, däremot stämmer det att dom inte har täckning för all in- och utlåning.
SvaraRaderaVad var det som du kallade för parasitskatt? Bolåneräntan?
Jag tror att borallyt är över.
SvaraRaderaDet som har eldat på borallyt denna gång är, som så många gånger förut, att köparna alltid tror att de får tillbaka sina pengar när de säljer och med det resonemanget är det bara banken som kan säga stopp. Banken å sin sida lånar gärna ut pengar till en individ som kan betala tillbaka lånet. Om låntagaren behöver sälja sitt hus för att det blir för dyrt och om lånet kommer att hänga med hela livet bryr sig inte banken om. Banken gör en bedömning om de kommer att kunna få tillbaka sina pengar med ränta, inte om det är en bra affär.
Min hypotes till att vi fått den enorma uppgång som vi haft i Sverige beror på att hus tidigare prissattes baserat på vad de kostade att bygga samt kostnaden för tomten till att bostäder idag prissätts efter vad personer med bra ekonomi som har gjort bostadskarriär (eller har föräldrar som gjort det) kan betala per månad i räntekostnader. Eftersom det i princip varit nollränta i Sverige den senaste tiden har värderingarna blivit väldiga höga även om man ibland räknar på 2-3 gånger så hög ränta.
Träd växer inte till himlen och tyvärr, om inte prisstegringen avmattas, kommer många att märka av detta. En avmattning är önskvärt för alla.
Charlie
Jag är ung och jag är inte inne på bostadsmarknaden, har heller inte föräldrar som är det. Precis en sådan som många av er känner ska missgynnas av denna nya reglering. Men...
SvaraRaderaJag välkomnar regleringen med öppna armar!
Till jul tar jag examen och hoppas på att efter det börja arbeta och köpa mig en bostad. Jag har inga förhoppningar eller planer på att köpa bostad i Stockholms innerstad. I någon förort eller helt utanför passar för mig, till att börja med. Jag kan till och med tänka mig att behöva pendla.
Jag har sparat pengar och oavsett var jag nu ska köpa bostad så ser jag gärna att jag inte ska behöva gå in i budgivning med någon som 1) knappt har sparat några pengar 2) inte kan skilja på pris och värde 3) inte grundar sina beslut i förväntningar om framtiden.
Ibland behöver the "small people" lite hjälp att tänka då de uppenbart inte öht verkar reflektera över de tre punkter jag nämner.
Folk vill handla utan pengar.
Folk saknar insikt i vad deras ekonomi på ett sunt sätt klarar av.
Folk grundar sina beslut i nuläget (gode gud, låt det också vara 10% ränta tills jag ska köpa bostad).
Charlie: Jag kan skriva under på din kommentar, jag hade lika gärna kunnat skriva den själv. Jag ser dock inte bolånetaket som den bästa vägen dit.
SvaraRaderaAnonym 15: Du har en sund syn och jag önskar världen var full av sådana som du! Som jag skrev i någon kommentar här ovan så kom jag på att det kanske främst är vi som bott i lägenhet som får det svårt. Vi som behöver något större än en etta för att vi hunnit skaffa familj redan. Vi som levt med och lärt oss att topplån finns och därför inte toksparat i många år.
SvaraRaderaJag har ändå varit duktig på att spara, duktigare än alla jag känner vågar jag nog säga. Året innan huset köpte vi dock en bil för ca 100', lagfart och pantbrev slutade som sagt på ungefär 100' för oss, och slutligen ville vi ha kvar en buffert på omkring 100' när vi nu skulle bli husägare. Även fast jag varit duktig på att spara blev det därför svårt att utöver det hosta upp mer än 5 % kontant, men vi har som sagt amorterat friskt och skött räntorna bra.
Hade huset kostat hälften så mycket hade vi nog fått ihop det, men vi ville gärna kunna jobba kvar på våra jobb och ändå ha ett hus stort nog för att bo kvar i tills barnen var utflugna och vi snarare skulle vilja ha något mindre. Det hade vi inte kunnat få med det nya bolånetaket så vida det inte kommer framkalla ett rejält prisras.
Jag skulle föredra amorteringskrav istället för lånetak.
SvaraRaderaAnledningen till att det klubbades igenom ett lånetak istället för ett amorteringskrav tror jag beror på att svenska politiker lyssnar för mycket på finansmarknadens lobbyister. Ett lysande exempel på detta är dagens PPM- och ITP-system som pumpar in miljarder årligen till finanssektorn och kommer göra så för decennier.
Med risk för att låta otroligt kritisk, men jag anser att lånetaket är otroligt tandlöst. Finns det någonting i direktivet som säger att en bank inte får låna ut 85% av bostadsköpeskillingen samt låna ut ytterligare 10% i form av blanco-lån med ungefär samma ränta till en person som de gärna har som kund? Huset finns där som säkerhet och vad man väljer att kalla lånen är bara semantik om det inte finns klara direktiv.
Möjligen kommer det få effekt för statens egen bank SBAB som introducerade 95% bottenlån i ett förmodligen ärligt försök att göra det möjligt för fler att låna till en bostad, men som enligt mig framförallt fick effekten att priserna eldades på ytterligare. Anledningen till att det får effekt hos SBAB är just att det är en statlig bank, vilket för övrigt i sig är ett feonomen man kan ifrågasätta.
Charlie