2009-08-03

Gratis?

Författaren till boken The Long Tail, Chris Anderson, har visst släppt en ny bok som handlar om gratiskulturen. Jag har inte läst boken själv utan läste bara om den på DN idag och blev både intresserad och skeptisk. Intresserad för att ämnet i högsta grad är intressant, skeptisk för att DN:s recensent pekar ut ett antal brister i boken som känns relevanta.

Boken släpps gratis på nätet i diverse format (följ länken ovan) och även i en fysisk upplaga för den som ändå vill köpa den. Ett koncept som jag tror kommer bli allt vanligare. Jag tror inte man tappar allt för många köpare på att erbjuda den på skärmen då dom flesta, precis som jag, troligen vill ha en riktig bok att hålla i när det rör sig om hundratals sidor. Dom få som nöjer sig med att läsa på skärmen eller skriva ut hela boken själva kompenseras nog av dom som gratis får upp näsan för boken och köper den för att dom fått ett smakprov som föll dem på läppen.

För att debatera lite om bokens ämne så är min bestämda uppfattning att ingenting kan vara gratis så länge det kostar något på andra sidan.

En tunnelbaneresa till exempel måste betalas av någon, annars kommer inte tågen att köras.

En filmskapare, skådespelare eller musiker som inte får betalt på något sätt kommer inte kunna fortsätta med sitt verk.

Detsamma gäller författare, och i förlängningen även journalister som inte kommer få någon lön om inte tidningen tjänar några pengar.

Att det ändå finns så mycket som är "gratis" idag beror dels på att folk bryter mot lagar genom att planka på tunnelbanan eller ladda ner filmer och musik utan tillstånd, dels på att vi har reklamfinansiering som gör att tidningar och bloggare ändå får lite pengar när någon läser deras alster på nätet, dels för att välfärdssamhället fått många att ha det så bra att dom kan jobba gratis med bloggande och musicerande bara för att det roar dom, dels för att mer avancerade affärsmodeller växer fram.

I den första kategorin grundar sig problemet mycket i att folk inte anser sig vara brottslingar när dom bryter mot lagen. Argument som att "alla gör det" och liknande är inte ovanliga. Att en regering som tog i med hårdhandskarna mot problemet skulle "kriminalisera hela befolkningen". Ganska fåniga argument tycker jag personligen. Låt regeringen sätta ner foten, säga att dom ser mellan fingrarna med det som hänt fram tills nu eftersom dom inte varit tydliga nog med att det är brottsligt men att den som fortsätter ladda ner kommer att straffläggas. Sen finns det ju massor av tekniska tillämpningar för anonymisering och liknande som kan göra det svårt för regeringen att genomföra det, men det ska i alla fall framgå för alla att det man gör är brottsligt. Sen har jag även synpunkter på prissättning av film och musik, men det hanterar jag genom att inte konsumera den alls i de fall jag inte tycker det är värt vad det kostar. Om ingen köper en produkt kommer dom som ligger bakom produkten antingen förädla den, lägga ner den eller sänka priset på den.

Vad gäller tunnelbanan framförs ofta argument om att den ska betalas av samhället. Det är en konstig tanke för mig, då samhället inte har någon speciell önskan om att du ska förflytta dig. Om du vill förflytta dig så får du själv betala för det. Dessutom kommer ju ändå pengarna från dom som betalar skatt, alltså dels från dom som åker tunnelbanan men även från dom som inte gör det. Varför ska dom som inte åker betala för tunnelbanan?

I den andra kategorin så är det fler och fler som anser reklamen som döende och av dom som installerar mjukvara som tar bort reklamen när dom är ute på nätet. Inser dessa människor, som ofta är dom stora ivrarna om att allt ska vara gratis, att det dom gillar att läsa kommer att försvinna eller avgiftsbeläggas om reklamen försvinner?

Den tredje kategorin är fantastiskt trevligt att den finns, men ska det gå så långt att vi tvingas ner i lågkonjunktur för att dom som jobbar gratis konkurrerar ut dom som arbetar med att göra det för att få mat på bordet? Jag tror dock inte att det är något reelt problem. Det är egentligen i grund och botten gott med konkurrens och nu är det bara för dom som får betalt för mödan att lyfta sig ett steg och konkurrera ut dom som jobbar gratis.

Vad gäller mer avancerade affärsmodeller handlar det ofta om att ge något gratis och ta betalt och leva gott för något annat. Det kan vara någon krönikör som postar gratis för alla på nätet och sen tar betalt för att hålla föreläsningar eller liknande, det kan vara programvara som är gratis i en instegsmodell och som kostar pengar när du fått veta vad du får för pengarna eller kanske några musiker som väljer att släppa musiken fri och tjäna pengarna på konserter, stimpengar och kringförsäljning.

Nä, nu får jag lov att släppa in er som vill kommentera på detta. Gratis! Fritt fram.

Anderson: ”Free – the future of a radical price" (DN)

3 kommentarer:

  1. Boken finns som ljudbok på spotify. Klart smidigare än att läsa en pdf.
    Den tar upp många av de ämnen du undrar över. Rekomenderas.

    SvaraRadera
  2. Gratiskulturen är intressant och jag skall titta på boken.

    Sedan kan man ju diskutera vad som egentligen menas med gratis. Är exempelvis någonting egentligen gratis när man "betalar" med sin persondata och kontaktuppgifter? Strikt sett skulle jag vilja säga att det inte är gratis när man måste säga vem man är. Däremot kan det naturligtvis vara värt att säga vem man är om man får någonting värdefullt i utbyte, men gratis skulle jag inte vilja påstå att det är.

    Charlie

    SvaraRadera
  3. Tack för tipset Mackan! Jag tar den nog hellre som podcast dock så jag kan lyssna på bussen till och från jobbet.

    Charlie; Jag har ett alterego med egen epostadress som jag registrerar mig med om jag inte vill dela med mig av personuppgifter. Av sajter där man måste ange ett personnummer eller kontokortsnummer är det väldigt få som jag är medlem på. Typ reklamnätverken jag använder, MinPension.se och ett par välkända postorderfirmor...

    SvaraRadera