Jag, en Intraprenör

På vägen hem igår så tog jag tidningen Metro Teknik, något jag gör en gång i månaden eller så när jag vill ha något lättläst på bussen sista biten hem. Den här gången föll det sig så att den hade en lite artikel om att våga pitcha in sina idéer till chefen, eller om att vara Intraprenör. Intraprenör är ett ord som inte ingick i min vokabulär innan, men direkt när jag läste det så kände jag mig träffad. Det måste vara en sån som jag! Och ju mer jag läste om det desto mer övertygad blev jag om det det var jag.

Jag är drivande, jag är väldigt intresserad av att förbättra processer och jag brinner för det jag gör, åtminstone så länge jag får vara med och skapa det. Kommer någon med en att göra lista och ber mig utföra den slår jag däremot bakut. Samma resultat om någon vill ha något gjort av något principskäl som i praktiken är närmare galenskap än nytta. Jag är dessutom nyfiken och kunskapstörstande och läser väldigt mycket facklitteratur i olika ämnen. För tillfället håller jag t.ex. på att läsa "Pragmatic Thinking and Learning", en bok om hur man nyttjar sin hjärna bättre.

Jag har aldrig haft problem med att föreslå saker inom företaget, utan ger råd till så väl kollegor som chefer. Jag ser ofta saker med företagsledarens ögon snarare än löntagaren och är snudd på allergisk mot gnäll i fikarummen och putslustighet om hur företagsledningen utnyttjar arbetarna. När jag t.ex. försökte mig på att läsa "The Dilbert Principle", som många tycker är väldigt rolig, suckade jag mest och tröttnade efter en tredjedel. Har du problem med något så ta upp det med din chef eller vem det nu kan beröra, eller kom på hur du ska hantera situation på något annat sätt. Gå runt och gnälla lär inte göra något bättre!

Jag är däremot inte lika intresserad av att driva mitt eget företag. Jag trivs med anställningens trygghet. Jag är inte alls intresserad av personalansvar. Jag tycker inte ett dugg om all formalia som krävs för ett företag, så som deklarationer och momsredovisningar. Därmed saknar jag en del som krävs för att bli en entreprenör. Därför blev jag väldigt glad igår när jag äntligen hittade ordet som passar på mig: Intraprenör.

Tankeställare

Jag håller för tillfället på att läsa en bok efter tips från självaste Mats Qviberg. Den är skriven av författarinnan Ayn Rand och heter Och världen skälvde (Atlas Shrugged). Jag har bara kommit omkring en tiondel in i boken, men vill efter gårdagens läsning redan nu tipsa om den.

Igår handlade ett långt avsnitt om när bokens huvudperson drömmer sig tillbaka till barndomen och av dialogen märker man tydliga ideal formas. Det som satte igång hjärnan mest var när hennes killkompis i en lång utläggning förklarade att det enda sättet att bli genuint lycklig är att göra ett riktigt bra jobb. Det måhända vara en överdrift men det ligger definitivt mycket i det - åtminstone för mig. Sen jag bytte jobb i höstas trivs jag betydligt bättre på jobbet, jobbar hårdare, lär mig mer och gör ett riktigt bra jobb. Och det har haft stor inverkan på min tillvaro utanför jobbet också.

Här kan ni läsa mer om boken, och även beställa den om lusten faller på. Totalt är det över 1200 sidor för den nätta summan 39 kronor, inklusive frakt.

Och världen skälvde (AdLibris)

Kanske företag

Ni som läser regelbundet vet att jag funderade på att starta ett företag för att driva bloggen och Kapitalnet. Ni vet också att jag blev varnad av Charlie för att a-kassan kunde misstycka och att när jag skrev och frågade så gjorde dom mycket riktigt det. Är ni riktigt uppmärksamma vet ni också att Classresenären låg på mig om att det kanske skulle gå att ha ett företag och ändå få a-kassa om behov skulle uppstå. Detta genom att få företaget klassat som bisyssla. Jag förstår inte hur dom kunde tro att det skulle vara något annat när jag skrev till a-kassan första gången, men när jag påtalade den här regeln så svarade dom:

Ja, om du uppfyller de kriterierna med heltidsanställning samtidigt som
arbete i eget företag kan du ansöka om att få det klassat som bisyssla. 

Blir till att gå vidare med det här en vända till alltså...

Inget företag

Förra veckan skrev jag om mina funderingar på att starta enskild firma för att driva den här bloggen samt min sajt Kapitalnet. Det skulle ha vissa ekonomiska fördelar hade jag kommit fram till. Jag blev dock varnad för att a-kassan inte alltid är så välvilliga till det och skrev därför och hörde hur landet låg. Det låg inget vidare.

Hej!

Om man har en egen firma registrerad som det pågår arbete i har man tyvärr ingen rätt att få ersättning från a-kassan. Anser man att ingen aktivitet pågår kan man lägga företaget "vilande" och intyga from vilket datum och då vara ersättningsberättigad om inga andra hinder föreligger.

Se hemsidan under regelverk- företag.

Däremot har jag nosat upp att man kan göra i princip samma saker som hobbyinkomst. Det går visst till och med att momsregistrera sig utan firma. Det blir till att gräva lite mer i det istället, har ingen lust att satsa a-kasseersättningen på att tjäna nån tusing på sin höjd.

Starta företag

Efter att ha forskat lite om beskattning av reklamintäkterna så överväger att starta en enskild firma som får driva den här bloggen samt Kapitalnet. Beskattningen blir den samma, men som firma behöver jag bara skatta på vinsten istället för allt intjänat. Skillnaden är alltså att jag kan dra av utgifter så som webbhotell och domäner från det jag tjänat och bara skatta för vinsten. Jag bör också kunna köpa tjänsterna exklusive moms.

Hur gör ni andra? Har ni några ord på vägen?