Så blev det mycket igen...

I slutet av förra månaden konstaterade jag mig vara missnöjd med min aktivitet på bloggen. Jag lovade en bättring. Den här månaden började därför bra med ett antal inlägg, men senaste veckorna har det blivit total öken efter att ha blivit dränkt av annat. Senaste veckorna har jag inte ens läst ekonomibloggar...

Framförallt är det jobbet som tar tid. Jag har hamnat i ett projekt där vi hade en deadline som omöjligt kunde klaras av, varför mycket tid har gått till att omdefinera omfattningen och övrig tid att få så mycket som möjligt gjort. Projektet är dessutom lett från vårt danska kontor och delas dessutom med en helt annan aktör som gjort konceptet. Det har därför även inneburit en del resande.

Nya jobbet är dock väldigt mycket roligare, även om det är väldigt mycket jobbigare. Ni som läser regelbundet minns kanske att jag berättade redan i maj om att jag skulle byta jobb, och för knappt två månader sen om att jag hade börjat på det nya. Jag förutsåg redan då att det skulle vara mera jobb och att bloggen skulle bli lidande, men riktigt så här mycket hade jag inte väntat mig. Arbetsuppgifterna är dock precis det jag vill hålla på med, och det jag ser i framtiden är precis det jag vill bli. Ser ljust ut alltså, så vi får hoppas att finanskrisen inte sätter stopp för det. För tillfället går dock firman väldigt bra!

Jag ska dock erkänna att jag skulle ha tid för bloggen om jag bara hade ork. Det är inte så att jag jobbar väldiga mängder övertid, mer att det inte finns så mycket energi kvar när jag kommer hem. Om kvällarna sitter jag och frun väldigt ofta framför tvn med varsin PS2-kontroll istället. Vi har åter igen fastnat i evighetsspelet LMA Manager, ett fotbollsspel där man istället för att spela fotboll har ansvar för värvningar, arenabyggen, sponsorer och taktik. Inga moment som kräver snabba reaktioner eller fingerfärdighet, bara att sitta lugnt tillbakalutad i soffan.

En annan sak som tar upp min tid är en fundering på att byta bank. Sen jag köpte aktierna i Danske Bank så har jag övervägt en flytt för vår egen del. Jag gillar ju att vara kund hos mina innehav... Tidigare har jag dock inte förmått få ekonomi i affären och inte heller varit tillräckligt missnöjd för att byta ändå. Nu finns det dock faktorer som pekar mot att det är dags, men jag får återkomma till det när beslut är taget.

En faktor jag kan nämna redan nu är en fundering på att binda viss del av lånet. Jag har ju många gånger predikat här om att alltid ha allt rörligt, men nu råder tämligen speciella omständigheter. Vi är mitt uppe i en kreditkris, där boräntorna har kopplats loss från statliga räntor och skenar iväg helt på egen hand. Mitt i detta ska vi få vårt andra barn. Ingen ideal situation, men binder vi här så ska det åtminstone betydligt mer till för att vi ska tvingas flytta. Med allt rörligt och fortsatt storm samtidigt som frun går ner markant i lön har jag för första gången börjat känna mig en gnutta orolig. Fortsätter räntorna upp 3-4% till så blir det jobbigt för oss.

Den eventuella bindningen är dock inget jag tror att vi kommer tjäna pengar på utan är snarare att se som en försäkring. Går räntorna ner, vilket är det troliga, kommer vi ändå ha råd att betala även den dyrare bundna delen och kan bo kvar. Skulle räntorna trots allt gå upp så drabbas vi inte lika hårt, vilket är skönt just nu med barnet på väg. Vi klarar alltså bättre av det osannolikt och klarar i vilket fall som helst det sannolika... precis som en försäkring som sagt. Något man skaffar samtidigt som man hoppas att aldrig behöva använda den.