Geografisk diversifiering

Efter att ha läst Stockmans inlägg Hur internationell behöver man vara och Sebbemaxs replik så vill jag också ge mig in i debatten. Det hela började med att Sebbemax skrev inlägget Glöm inte utlandet där han inte säger mycket mer än att det finns mycket att se utanför Sverige varpå Stockman skriver ett inlägg som svar med andemeningen att hålla sig till svenska företag. Han har också följt upp med ett inlägg om valutor.

Stockman sticker ut hakan i sin replik och menar att det räcker bra med att investera i företag som ligger inom 20 mil från sin egna dörr. Han påtalar, med rätta, att det säkert finns många i Sundsvall som blivit miljonärer på SCA-aktier, i Västerås som blivit det på ABB och norr om Gävle som blivit miljonärer på Sandvik. Köpte du SCA-aktier för 10 000 för 15 år sen är dom dock inte värda mer än 23 730 kronor idag - plus diverse utdelning. Sammanlagt lär dock avkastningen vara mindre än 200 %. Förvisso bra avkastning, men någon miljonär blev du inte. I så fall måste du hitta företagen innan dom blir stora, och det är inget för oss defensiva investerare. Då tror jag mer på att starta företag själv, som han också nämner, om du ska bli rik i närområdet.

Han gör också den något haltande jämförelsen att det dröjde länge innan Warren Buffett investerade utanför USA. USA är mer att jämföra med hela Europa än tjugo mil från dörren, eller hela Sverige för den delen. Inom Sverige finns det helt enkelt inte tillräckligt bra noterade företag inom alla sektorer. Mina innehav i Fortum och Statoil är frukten av det. Även större företag inom livsmedelsproduktion och förenyelsebar energi är sällsynta här hemma. Mitt tredje utländska innehav, Danske Bank, finns det dock fyra noterade stora konkurrenter till i Sverige men varför nöja mig med en av dom när jag tycker att grannlandets bank är mer attraktiv?

Vad gäller valutor håller jag med om att det inte spelar så stor roll. Dom flesta stora svenska bolag är kraftigt exponerade mot utlandet och valutarörelser spelar roll för dom lika mycket. T.ex. H&M gynnas av stark euro och svag dollar medan Orc Software tjänar på en svag krona. Håll dock reda på hur dina portföljbolag påverkas av olika valutarörelser! För investeringar i obligationer och räntefonder är det däremot betydligt intressantare vilken valuta dom är i, och även det något som bör ingå i en väl diversifierad portfölj.

En ytterligare sak, som inte nämnts i debatten tidigare, är tillväxtmarknader. Här handlar man väl snarare med fonder än aktier, men det är ändå något som vi inte får på hemmaplan. Ingen svensk fond kan till exempel jämföra sig med någon Rysslandsfond på 10 års sikt. Det är också intessant med t.ex. en Japanfond då Yenen är en världsvaluta som ändå påverkar svenska företag ganska lite. Under finanskrisen stärktes Yenen kraftigt vilket gjorde att Japanfonder knappt sjönk alls trots att japanska börserna gjorde det.

Avslutningsvis gillar jag att ha lite exponering mot dom stora bjässarna, globalt sett, via indexfonder. Europaindex för Nestlé, GlaxoSmithKline m.m., USA för Apple, Johnson & Johnson m.m. samt ett par globala indexfonder som ytterligare bred bas i portföljen. Jag hade kunnat tänka mig att direktäga t.ex. Nestlé men tycker att innehavet via fonder gör jobbet okej och med ökad diversifiering och mindre risk som följd. Förvaltningsavgifterna på indexfonderna är också så pass låg att det dröjer många år innan dom går om courtagekostnaden för köp av mindre poster - och det går dessutom att månadspara utan extra avgift.

Där får det räcka. Kommentera gärna!