Idag är det dags att skriva en liten kommentar på bolån och bopriser, något som bloggen ofta gjorde tidigare men sällan gör nu för tiden. När vi nyss hade köpt huset, för 3,5 år sen, följde jag marknaden väldigt noga. Jag kollade på objekt i närområdet på Hemnet och jag nagelfor(?) Mäklarstatistiken från olika håll. När jag var på Öppna förskolan med sonen idag satt jag och snackade med en kille som köpte hus här i krokarna för ett år sen, och han var fortfarande kvar i det där. Själv slutade jag för ett par år sen. Det spelade som ingen roll kom jag fram till. Vi tänkte bo kvar här i många år, så det enda som egentligen spelar roll är väl räntekostnaden och amorteringstakten - inget av det har speciellt mycket att göra med huspriset.
En sak jag tänkt på är dock att antalet objekt som är ute, åtminstone här ute hos oss, verkar vara betydligt lägre än när vi själva köpte. Då var det ett gäng mäklarskyltar i varje korsning, nu är det kanske fem stycken i hela byn. Han jag pratade med hade också observerat att mäklarna tycks ha någon form av övertro på marknaden. Det var flera hus han sett som hade gått ut högt för att någon månad senare sänka utgångspriset. Enligt mäklarstatistiken som kom här om dagen har dock priset för villor i kommunen ökat med 6 % de senaste tre månaderna. Lite kluvet helt enkelt... vilket även DN är inne på. Men som sagt. Varför bry sig när man tänkt bo kvar?
En anledning att bry sig är iofs om man tänkte öka lånen för att renovera. Det är dock inget jag behöver bry mig om eftersom jag kör produkten DuoFlex som jag skrivit om flera gånger tidigare. Det är provinsbankerna i Danske Bank-koncernen (jag är kund hos Östgöta Enskilda) som har ett koncept där man får samma ränta på sparkontot som du har på ditt rörliga bolån. Det har gjort att jag istället för att amortera för över samma belopp som jag tidigare amorterade till ett separat sparkonto för huset, vilket alltså i praktiken blir som att amortera - skillnaden är att om jag vill använda pengarna till en renovering kan ta pengarna tillbaka utan att gå och be om utökat lån. När vi bytte tak i höstas tog vi t.ex. halva kostnaden därifrån.
Vad gäller räntor så har det varit stiltje rätt länge. Senaste ändringen i vår rörliga (30-dagars) boränta var i september förra året. Nu börjar dock fler och fler tro att räntehöjningen från Riksbanken står för dörren. Osäkert dock vad senaste tidens oro kring euron gjort för situationen. Jag tror nästan att Riksbanken väljer att vänta ett möte till innan dom vågar sig på en höjning för att se hur situationen utvecklas. Räntan är dock exceptionellt låg, och skulle väl kunna höjas en bit. Risken är bara att en höjning kan tolkas av marknaden som att det kommer gå snabbt uppåt från den dag då den första höjningen kommer, vilket många siat om, och att det i sin tur skulle få större konsekvenser än räntehöjningen i sig.
Höjda räntor kommer dessutom höja KPI vilket enligt lag är det mätinstrument som Riksbankens inflationsmål styrs av. Att höja räntan ger alltså högre inflation, vilket ger ytterligare skäl att höja räntan, vilket ger ännu mer inflation, vilket ger... Galet, men sant. Riksbanken brukar dock vara åtmistone lite pragmatiska och snegla på KPIX, ett utökat index som undantar den effekten.
Mäklarstatisik (Kapitalnet)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar