Placera.nu har idag en mycket läsvärd artikel om barn och ekonomi. Mest fastnar jag för det här stycket:
Småbarnstiden kostar mest i form av dagisavgifter och dyrare boende. Många föräldrar funderar ändå på att starta sparkonto till barnen. Ingen dum tanke, men spara inte mer än familjen som helhet har råd med. Din uppgift som förälder är inte att förse barnet med en fet plånbok. Det är att driva upp din telning så att hon hel, ren och vid gott mod kan möta världen och tjäna egna pengar. Du ska inte ge henne en fisk, utan ett nät och lära honom fiska.
Min fru var en av dom som gärna ville börja månadsspara till lillkillen från första dagen. Eftersom vi redan då hade bestämt oss för att skaffa hus övertalade jag henne dock att vi skulle börja med att spara till oss själva för att kunna köpa ett så bra hus som möjligt, och sen se hur ekonomin såg ut när vi hade huset. Nu har vi huset, och så länge någon av oss är föräldraledig har vi det ärligt talat inte speciellt fett. Månadssparandet har därför ännu inte kommit igång, men vad gör det? Det är betydligt viktigare att ha ett bra liv nu än att komma igång fort och spara.
Alla pengar han får i gåvor har han fått ett eget konto för, och jag har också startat en fonddepå där jag förvaltar dom aktivt så gott jag kan. Hittills har jag lyckats med en 20% värdeökning åt honom, vilket jag är hyffsat nöjd med. Jag ger av tid och kunnande istället för av pengar. Efter sommaren när vi båda jobbar får vi se hur det blir. Det känns egentligen vettigare att beta av topplånet så fort som möjligt, så sparandet till barnet får nog vänta ytterligare en stund. När vi å andra sidan betat av topplånet kan vi förhoppningsvis spara mer åt honom när vi väl kommer igång. Kan vi inte spara sen heller är det inte någon katastrof... Hur många i tidigare generationer har haft mer än födelsedagspresenter och julklappar på sparkontot när dom tar steget ut i vuxenlivet? Men vi ska i alla fall se till att han lärt sig att fiska!
Våren är här: Rusta för din nyföddas framtid (Placera.Nu)
Wow så klokt! "Du ska inte ge henne en fisk, utan ett nät och lära honom fiska."
SvaraRaderaTror att många gör tvärtom för det är dels lättare och samvetet känns bättre för stunden. För visst är det tuffare att säga "spara själv ihop" än att köpa direkt när alla kompisar redan har.
Jag tror barnen klarar sig bra utan sparade pengar när de går ut i vuxenlivet. Det viktiga är nog att vara mentalt förberedd för arbetslivet så att man trivs med att jobba för sin försörjning.
SvaraRaderaVet många i min egen generation som har blivit bortskämda som barn och sen inte står ut med det faktum att de måste slita hårt för sitt leverbröd.
Glad 81:a
Jag måste säga att jag håller med om grundtanken, dock håller den inte helt ut om du vill ge ditt barn fullständiga möjligheter till ett gott kontaktnät bland stora företag som följer av möjligheten att umgås med (möjligtvis felaktigt) bortskämda barn med föräldrar på höga poster inom näringslivet.
SvaraRaderaFör sådant umgänge krävs dessvärre lite pengar utöver den extremt viktiga kunskapen om att själv kunna föröka dem.
86:a som alltid arbetat hårt på loven och gått på bra skolor
Lallamen: Ja, undra hur vanligt det är med föräldrar som sparar åt sina barn för att lätta sitt samvete för långa arbetsdagar.
SvaraRaderaMartin: Ja, i vissa fall gör man nog rent av barnen en björntjänst om dom får för mycket utan krav på motprestation. Bättre då tycker jag att barnet får hjälpa till mer hemma för att dryga ut kassan. Fast det gäller väl i första hand fickpengar. Mycket viktigt att lära barnen hantera fickpengar dock inför den dag då dom får tillgång till sparpengarna.
Jens: Dom pengar du pratar om är väl också snarare fickpengar än ett eventuellt månadssparande? Ifall barnet ska ha mycket fickpengar för att kunna umgås med bratsen är en annan diskussion, men i svaret till Martin avslöjas delar av min syn på den!